Arbete, bröd, fred!

FKP:s Nylands distrikts valmanifest – Riksdagsval 2023

Kommunisterna i Nyland kämpar för arbete, utkomst och närtjänster samt miljö och fred. Vi står med alla dem som är missnöjda med nuvarande politik, som lider av pengarnas maktens bojor och vars skyddsnät har förstörts. Vi står vid sidan av dem som kräver systemförändringar för att bekämpa miljökrisen. Det är dags att stoppa en sådan politik som omfattar tanken att det alltid kommer att finnas fattigdom, hemlöshet och illamående i Finland. Vi är för fredspolitik och kärnvapennedrustning och därför stöder vi inte att gå med i Nato eller att enbart basera säkerhetstänkandet på vapen.

Kommunister tar till valfälten förnuftets och samvetets antikapitalistiska röst, såväl som ett radikalt alternativ för att i grunden förändra samhället bort från ojämlikhetens framväxt – mot människors makt och jämlikhet. Rösta på våra kamrater som arbetar för att göra demokrati och inflytande till mer än att bara rösta!

Bättre tillgänglighet på offentliga sote-tjänster

Det lokala tjänstnätet till ära – Inom ramen för de nya välfärdsområdena ska det lokala tjänstnätets förfall förhindras och små sote-enheter försvaras. Vi måste göra oss av med centraliseringen, privatiseringen och ständiga hoten om att försvaga tjänsterna och börja stärka den lokala servicen. Där det är möjligt ska tjänster integreras under samma lokala tak. Omfattningen och förebyggandet av närtjänster måste utvecklas med deras stöd.

Trots de välmåendeområden som skapas av socialförsäkringsreformen organiseras de bästa grundläggande sociala trygghetstjänsterna offentligt nära människor. Välfärdsregionerna måste gå mot en provinsmodell, där demokratiskt styrda provinser ansvarar för specialiserad sjukvård och andra specialiserade tjänster.

Tillräcklig finansiering behövs – Sote-branschens stora problem kokar ner till bristen på tillräcklig finansiering. Bättre tjänster kräver helt enkelt mer pengar. En politik baserad på utgiftsramar cementerar inhumana och hälsoskillnader som ökar nedskärningar och försvagning av tjänster. I stället behövs ett välfärdsramverk som säkerställer finansiering av tjänster i enlighet med reella regionala behov. Välståndsområden måste förses med skatterättigheter som ökar ekonomiska möjligheter och autonomi. Kapitalinkomster ska också ingå i beskattningen.

För närvarande är hindret för att säkra tillräckliga resurser inte bristen på pengar, utan elitens obefintliga politiska vilja. Skattesystemet måste reformeras. Genom att skärpa beskattningen av kapital och dess inkomster även till EU-ländernas genomsnittliga nivå får staten cirka 5 miljarder mer i skatteintäkter. Bolagsskatten och beskattningen av stora arv ska skärpas, förmögenhetsskatten ska återföras, aktieöverlåtelseskatten återinföras och kapitalinkomster ska beskattas på samma sätt som förvärvsinkomster. Kryphål i skattelagstiftningen måste stödjas och skatteflykt måste bekämpas effektivt. Överdimensionerade och onödiga jaktplansförvärv måste ställas in.

Mer närdemokrati – Invånarna ska kunna påverka beslut och delta i beslutsfattandet också annat än som användare av tjänster eller väljare.

För närvarande är det möjligt att vidta åtgärder för att utöka demokratin i välfärdsområdena, till exempel genom att anordna diskussions- och samrådsevenemang, invånarråd, folkomröstningar inom välfärdsområdet och genom att involvera invånarna i planering och utveckling av tjänster.

Sote-kommunikationen inom välfärdsområdena måste göras mer tillgänglig och demokratisk.

Evenemang som planeras av invånare i olika åldrar och bakgrunder samt lågtröskelmöten ska stödjas, till exempel genom att anordna mötesplatser för att främja välbefinnandet. Sote-tjänster behöver fler jobb för erfarenhetsexperter.

Jobb och anställdas makt

Fler offentlig sysselsättning – Inom många offentliga tjänster måste arbetet utföras nu på uthållighetsgränsen, med otillräckliga resurser och för lite personal. Nödvändiga nya medarbetare rekryteras inte till tjänsterna. När situationen inom tjänsterna är dålig med otillräckliga resurser, är utbildning och anställning inte meningsfulla ur nya potentiella arbetstagares synvinkel, även när det skulle finnas en möjlighet att utbilda till branschen. Stat, välfärdsområden, kommuner och offentlig sektor måste börja skapa nya jobb inom gemensamma tjänster och även nya näringar och tjänster ska utvecklas. När den offentliga sektorn fungerar bättre uppnås smarta besparingar samtidigt som människors välmående ökar. Olika föreningars möjligheter att anställa personer med lönestöd till allmännyttig verksamhet ska garanteras.

Alla ska garanteras en skälig lön som motsvarar arbetets krav- och utbildningsnivå, tillräcklig för ett drägligt boende och bättre arbetsvillkor. Arbetslösa, studenter, pensionärer och andra som inte kan bygga sin egen grundtrygghet genom arbete ska ha rätt till en månatlig grundtrygghet på 1200 euro som överstiger fattigdomsgränsen.

Kortare arbetstid utan att sänka lönenivån – Ett effektivt sätt att fördela arbetet, korrigera inkomstfördelningen och förbättra ork på jobbet är att förkorta den allmänna arbetstiden till 6 timmar per dag och 30 timmar per vecka utan att sänka lönenivån. Det finns många positiva erfarenheter och bevis på arbetstidsförkortning genom experiment och forskning som bedrivs i Finland och på andra håll. Att dela på arbetet öppnar upp för många möjligheter att skapa nya jobb.

De som utför krävande arbeten ska kunna gå i pension flexibelt vid 58 års ålder, om de vill, och arbetet får aldrig äventyra sin skapares hälsa. Att sänka pensionsåldern är också ett av de bästa sätten att anställa unga. Det bästa sättet att förlänga arbetskarriären är att minska arbetslösheten, inte att höja pensionsåldern.

Demokrati för arbetsplatser – Anställda ska ha möjligheter att påverka sitt eget arbete och dess innehåll och arbetsplatserna ska ha en atmosfär där presentation av nya initiativ uppmuntras.

Anställda har kunskap och kunnandet att bättre organisera sitt eget arbete. Förtroendevaldas status och arbetarskyddet måste stärkas.

Arbetarnas styrka är ömsesidig solidaritet. Samma rättigheter ska säkerställas för alla, oavsett nationalitet, kön, ålder och ursprung.

Kollektivtrafik för billigare och mer omfattande

Invånarnas nytta – Ett målinriktat och målmedvetet främjande av kollektivtrafiken i Nyland är väsentligt för att garantera en smidig trafik och en balanserad regional utveckling. För att förverkliga jämställdhet och möta det grundläggande rörelsebehovet måste målet vara att göra kollektivtrafiken avgiftsfri, vilket kan uppnås genom att till exempel sänka biljettpriserna, utvidga den nuvarande avgiftsfria ersättningen som beviljas vissa passagerargrupper till fler grupper av resenärer, passagerare och ta bort straffavgiften för att resa utan biljett. Billig eller gratis kollektivtrafik gynnar barnfamiljer och fattiga, förhindrar utanförskap och stärker inkluderingen. För att nå målet är det viktigt att få ekonomiskt stöd från staten. Kollektivtrafikens tillgänglighet måste främjas och privatiseringsarbetet måste stoppas i sin linda.

Ekologiskt perspektiv – Heltäckande, avgiftsfri eller åtminstone prisvärd, och allmänt tillgänglig kollektivtrafik är rätt sätt att agera mot miljökrisen. När kollektivtrafiken svarar väl på människors behov av att röra på sig och fungerar som ett smidigt pendlingsmedel kan privat körning, som belastar miljön, minska.

Den grundläggande rätten till bostad måste implementeras

Dämpa hyrorna! – Priset för att bo i hyresrätter i Nyland, framför allt i huvudstadsregionen, är olidligt högt. Många människor spenderar största delen av sin disponibla månadsinkomst enbart på hyra. Det är på tiden att vinstjakt av människors hem och av den grundläggande rätten till bostad stoppas. För att begränsa priset på bostäder måste ett hyrestak justeras, vilket kommer att genomföras genom att hyresregleringen återställs. Riksdagen måste utarbeta de mekanismer genom vilka hyrestaket kan genomföras regionalt i Finland.

Allmän bostadsproduktion och ägande – För närvarande görs nya bostäder i första hand som ett medel för att göra vinst och inte som bostäder åt människor. Detta arrangemang behöver en total översyn och den grundläggande rätten till bostad måste sättas i centrum för politiken. För att underlätta hela vändningen och förbättra byggandets kvalitetskontroll och transparens måste ett offentligt byggföretag bildas antingen av staten eller i samarbete med kommunerna. I det offentliga byggandet och ägandet av hyresrätter ska de boendes synpunkter och initiativ beaktas och ett smidigt samarbete mellan olika offentliga sektorer och aktörer säkerställas.

Språkrättigheter måste säkras

Det finns mer än 130 000 personer som har svenska som modersmål i Nyland och nästan 290 000 i hela landet, och är därför den näst största språkgruppen i Finland. Svenska språkets ställning som andra inhemska språket och tillgängligheten till den svenskspråkiga tjänsten ska säkras. Svenska språkundervisningen ska hållas likvärdig på alla utbildningsnivåer. Undervisningens innehåll och mångsidighet ska utvecklas nationellt och förbättras med eleverna vid läroanstalter.

Pengarna för välfärden, inte vapen!